Kriminalisering – politikernas lösning på allt

Kriminalisering – politikernas lösning på allt thumbnail

Kriminalisering – politikernas lösning på allt

Daily News | Online News

Lag och ordning har lyfts fram som en av väljarnas viktigaste frågor. Linnea Wegerstad, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, ser hur kriminalisering allt oftare ses som första åtgärden mot vitt skilda samhällsproblem.

Under senare år har straffen höjts, möjligheten att använda tvångsmedel som häktning har utökats och det har införts kriminaliseringar på nya områden. Dessa åtgärder är sällan underbyggda av forskning. Experternas roll är underordnad, menar Linnea Wegerstad:

– Ett uttryck som återkommer i direktiv, utredningar och propositioner är att lagstiftaren vill markera allvaret. Att allmänheten ser allvarligt på detta berättigar i sig en skärpning av straffet eller att en ny typ av handling ska kriminaliseras.

Daily News | Online News Kriminalisering för att visa politisk handlingskraft

Ett sätt att förstå dessa samhälleliga tendenser är genom begrepp som straffrättspopulism och symbolisk kriminalisering:

  • Straffrättspopulism handlar just om att kriminalisering ses som lösning på många komplexa samhällsproblem utan att det finns stöd för att så är fallet.
  • Symbolisk kriminalisering handlar om att straffbelägga en handling – inte för att det kommer att innebära någon förändring i praktiken – utan för att visa politisk handlingskraft.

Daily News | Online News Vill ha höjda straff som redan finns

Båda begreppen är laddade och inte oproblematiska. Om folket vill se skärpta straff så bör väl straffen skärpas, menar en del. Men det är inte alltid allmänheten vet vilka straff som är aktuella för olika typer av brott. Många får sin kunskap från medier och från rättsfall som av olika skäl uppmärksammas medialt.

– När man i undersökningar i nordiska länder har frågat om straffen ska höjas så tycker många också ”ja, höj straffen”. Men när man frågar vad straffet borde bli för en viss typ av gärning så ligger svaren nära straffet som döms ut redan idag, säger Linnea Wegerstad.

Daily News | Online News Straffet i proportion till gärningen

Vid påföljd och straff finns proportionalitetsprincipen. Straffet ska stå i proportion till gärningen. Det straffrättsforskare kan bidra med är att undersöka om det finns stöd för kriminalisering.

Linnea Wegerstad och kollegor svarar regelbundet på olika remisser. De tittar på vilka skäl som framförs i en utredning eller proposition och hur problemet beskrivs. De tittar också på systematiken, till exempel: vad händer om straffet höjs för ett visst brott i förhållande till andra brott?

Daily News | Online News Ständiga småändringar i lagen

De senaste tio åren har straffen skärpts utan att det varit en systematisk översyn, menar Linnea Wegerstad. Hon ser också praktiska problem med ständiga småändringar. Domstolen måste hela tiden förhålla sig till ny lagstiftning. Ett exempel är hedersbrott, där handlingarna redan var kriminaliserade enligt annan lagstiftning men där det tillkom en ny bestämmelse för brott i specifika relationer och med specifika syften:

– Det finns en poäng med att juridiken är konservativ, inte i ideologisk mening utan i meningen att det finns tydlig praxis och stabilitet i bedömningen som gör att lagstiftningen är förutsebar. Nu har vi många osäkra rättslägen på samma gång.

Daily News | Online News Kriminalisering ofta det enda alternativet

Inom straffrätten är ”ultima ratio” ett begrepp där utgångspunkten är att kriminalisering är så ingripande mot individer att det bör vara en sista åtgärd.

– Om problembeskrivningen verkar handla om annat än att människor uppsåtligen vill göra ont, till exempel fattigdom, bostadsbrist eller arbetslöshet, så är kanske inte kriminalisering rätt medel. Ofta återkommer vi i våra remissyttrande inför ny lagstiftning att vi saknar utredning av vilka andra åtgärder som skulle kunna vara lämpliga, säger Linnea Wegerstad.

Nu föreslås till exempel en kriminalisering av rekrytering av unga till kriminell verksamhet.

– I gängbrottsutredningen beskrivs fattigdom och segregation som orsaker till varför unga rekryteras. Gängen kan ge pengar, mat på McDonalds och nya sneakers. Det sker ingen direkt rekrytering utan unga dras in på grund av många samverkande faktorer. Då framstår det som tveksamt om en ny kriminalisering kommer att ha någon verkan, säger Linnea Wegerstad.

Artikeln kommer från Lunds universitets nyhetswebb.

Read More

Leave a Reply